velenoso

Jag vägrar sova i vanlig ordning. Det har varit några omvälvande veckor och jag jobbar på att återfå fotfästet. Jag har så lätt att förlora mig i, tja, livet får man väl säga. Jag rycks så lätt med och innan jag vet ordet av så är allt upp och ner. Det behöver inte nödvändigtvis vara något dåligt, det har det verkligen inte varit dessa veckorna. I alla fall inte allt av det. Men det är jobbigt att vända rätt på allt igen. Det har hänt så löjligt mycket, många av er veta mycket men jag har ännu inte orkat måla upp helheten för någon. Så många händelser som i sig själva hade kunnat vända upp och ner på hela min tillvaro har nu sammanfallit på denna korta tid och jag känner mig lite omskakad. Men det fixar jag, I always do.

I övrigt är jag inte bitter, det känns som att jag borde säga det. Anser jag att det borde utspelat sig såhär? Nej, det finns bara en lösning och det vet alla men nu får vi göra det bästa av situationen. Jag har bara lite svårt för att vara såhär maktlös men vid det här laget har jag ju mer eller mindre vant mig. jag kände att det var dags att knyta ihop lösa trådar men det ska nog gå ändå. Glöm inte vad jag sagt bara.

Jag är så jävla pepp inför fredag! Jag ska på fest med massor av mina älsklingar från svunna tider. Den enda som saknas är Timah, come home plz? Tror det här kan bli fantastiskt bra.









Hahaha, vi för tusen år sen! Eller i alla fall 4 år sen. Sen dess har mycket hänt men jag vill bara klargöra en gång för alla: Jag älskar er, jag älskar oss! Nedan, Thin Lizzy gånger två. Så jävla bra är det!









xoxo