You can't break me, I don't have a breaking point
Jag känner mig rätt hemsk just nu. Jag blev så trött på människor, sådär plötsligt. Såg ett program om överviktiga som inte klarar av att sluta äta och väljer att opereras för att kunna gå ner i vikt. Är jag elak eller är det helt sjukt? Klart man kan sluta äta, det är ju något man väljer att göra. Precis som man kan välja att sluta dricka och röka. Jag har all förståelse för att det är svårt med tanke på att jag är sjukt sockerberoende vilket gör att jag måste begränsa mig hela tiden. Skulle jag kunna hade jag ätit ett paket kakor, en chokladask och minst en Ben & Jerry glass om dagen. Men det gör jag inte, varför då? Jo för att jag blir fet då, jag vill inte vara fet. Jag kan få diabetes, jag vill inte ha diabetes. Så vad gör jag? Jag låter bli socker på veckorna och har en eller två dagar i veckan då jag får äta precis vad jag vill utan dåligt samvete. Om jag frossar som en gris 1-2 dagar i veckan så märks det inte på min kropp, alls. Sen ser jag till att äta nyttigt och varierat och röra på mig. Det är inte svårt. Man får hitta ett sätt som funkar. Jag är en frossare så att ha en "ätar-dag" funkar bra för mig men vissa andra vill hellre äta lite och ofta.
Jag har även varit rökare av och på i 8 år så jag vet hur det känns också. Jag slutade i februari i år om jag inte minns fel. Visst fan är det jobbigt, men det är ju bara att göra det. Vill man så kan man. Får verkligen total-panik på människor som misstrivs i sitt liv men är för svaga/lata/mesiga för att göra något åt det. Mår man dåligt, vill man förändra något så får man helt enkelt ta att göra det. Oftast vet man vad man ska göra för att förbättra sin situation men man tar den "enkla" vägen och rullar sig i skiten. Jag har mött många motgångar i mitt liv men jag har aldrig rullat mig i skiten. Det kan jag stolt säga. Jag kan vara självömkande en stund, grina i kudden och tycka att livet är orättvist men sen skärper jag mig och fortsätter kämpa. Ingenting är gratis och ingen annan människa kommer förändra ditt liv. Antingen biter man ihop och gör det som måste göras eller så lägger man sig ner och självdör. Jag tycker det är dags att sluta dalta med vuxna människor. Matmissbruk är inte en sjukdom, det är inte alkoholism heller. Inget missbruk är en sjukdom eller något som är gjorts mot en. Man väljer varje dag skada sig själv, man förvärrar sin situation och sen ska man skylla det yttre omständigheter. Snälla, skärp er.
Jag ser absolut inte ner på missbrukare av något slag, dom är självklart inte sämre människor. Jag förstår precis varför folk väljer att dricka, röka på, snorta eller äta tills dom spyr. Jag vet precis hur ruttet livet kan vara och hur gött det kan vara att komma bort. Man kommer dock inte ifrån att det är att rulla sig i skiten, det är att ge upp. Det är att säga att livet är för hårt och att man är för dum/lat/svag (you name it) för att klara av det. Det är bara bullshit. Vissa får slåss mot svårare saker i livet, vissa får kämpa som djur för saker dom flesta tar förgivet. Det är ändå inte en orsak till att ge upp, det finns inga människor i ett land som Sverige som inte kan leva ett bra och lyckligt liv. Det krävs oftast bara att man anpassar sin omgivning och hittar ett sätt att leva som fungerar för en.
Men visst, man kan röka på och gå på socialbidrag ifall man bor i en förort eftersom statistiken säger att man ska göra det. Man kan skaffa ätstörningar och lipa för att man är så värdelös eftersom det är så media säger att man ska känna och uppföra sig. Man kan gå ut på helgen och snorta allt man kommer över och knulla alla man kommer över eftersom man är lite för tuff för ett svenssonliv. Lycka till säger jag bara. Lycka till era puckade fegisar som inte vågar skapa er ett liv.
xoxo
Jag har även varit rökare av och på i 8 år så jag vet hur det känns också. Jag slutade i februari i år om jag inte minns fel. Visst fan är det jobbigt, men det är ju bara att göra det. Vill man så kan man. Får verkligen total-panik på människor som misstrivs i sitt liv men är för svaga/lata/mesiga för att göra något åt det. Mår man dåligt, vill man förändra något så får man helt enkelt ta att göra det. Oftast vet man vad man ska göra för att förbättra sin situation men man tar den "enkla" vägen och rullar sig i skiten. Jag har mött många motgångar i mitt liv men jag har aldrig rullat mig i skiten. Det kan jag stolt säga. Jag kan vara självömkande en stund, grina i kudden och tycka att livet är orättvist men sen skärper jag mig och fortsätter kämpa. Ingenting är gratis och ingen annan människa kommer förändra ditt liv. Antingen biter man ihop och gör det som måste göras eller så lägger man sig ner och självdör. Jag tycker det är dags att sluta dalta med vuxna människor. Matmissbruk är inte en sjukdom, det är inte alkoholism heller. Inget missbruk är en sjukdom eller något som är gjorts mot en. Man väljer varje dag skada sig själv, man förvärrar sin situation och sen ska man skylla det yttre omständigheter. Snälla, skärp er.
Jag ser absolut inte ner på missbrukare av något slag, dom är självklart inte sämre människor. Jag förstår precis varför folk väljer att dricka, röka på, snorta eller äta tills dom spyr. Jag vet precis hur ruttet livet kan vara och hur gött det kan vara att komma bort. Man kommer dock inte ifrån att det är att rulla sig i skiten, det är att ge upp. Det är att säga att livet är för hårt och att man är för dum/lat/svag (you name it) för att klara av det. Det är bara bullshit. Vissa får slåss mot svårare saker i livet, vissa får kämpa som djur för saker dom flesta tar förgivet. Det är ändå inte en orsak till att ge upp, det finns inga människor i ett land som Sverige som inte kan leva ett bra och lyckligt liv. Det krävs oftast bara att man anpassar sin omgivning och hittar ett sätt att leva som fungerar för en.
Men visst, man kan röka på och gå på socialbidrag ifall man bor i en förort eftersom statistiken säger att man ska göra det. Man kan skaffa ätstörningar och lipa för att man är så värdelös eftersom det är så media säger att man ska känna och uppföra sig. Man kan gå ut på helgen och snorta allt man kommer över och knulla alla man kommer över eftersom man är lite för tuff för ett svenssonliv. Lycka till säger jag bara. Lycka till era puckade fegisar som inte vågar skapa er ett liv.
xoxo
Kommentarer
Trackback
