Somebody loved
Efter lite mer än en vecka i Götet är jag nu tillbaks hemma. Dags för vardag och eftertanke.
Jag ska tydligen till mitt nya jobb på torsdag eller fredag för att hälsa på. Saker har en tendens att falla ner i knät på mig. Tydligare rapport om detta oväntade jobb kommer när jag varit där, men än så länge ser det riktigt bra ut.
Jag vill på semester! Jag vill ha sand mellan tårna och färgglada drinkar i händerna. Jag vill gå runt i lätta klänningar och visa solkysst hud. Tjänar jag nog i sommar blir det garanterat en resa i aug-sep. Om jag så ska åka själv!
Jag har ett problem. Eller asså, alla har ett problem. Jag finner mig allt för ofta sliten mellan min rationella och min känslomässiga sida. Som jag vill se det i alla fall. Du vet den delen av hjärnan som säger vad du borde göra och den delen av hjärnan som säger vad du vill göra oberoende av konsekvenserna. Jag hatar den sistnämnda. Det är den lilla jävlen som får dig att äta den där kakan på bekostnad av din bikinikropp , köpa dom dyra skorna på bekostnad på din matkassa, säga det där på bekostnad av husefriden. Vi vill gärna förneka det men vi styrs av den delen. Vi väger noggrant för- och nackdelar, vi går igenom saker rationellt och förnuftigt. Sen gör vi tvärt emot. Vad vi vill ha inte bara styr utan även definerar oss. Det gör oss till dom vi är och det håller oss vid liv. Det är när man inte vill ha något mer som man ger upp. Det är något vackert, egentligen.
Jag slutar aldrig förvånas över hur konstigt våra hjärnor fungerar.
Nu ska jag fortsätta kolla Bones och försöka packa upp.
xoxo
Jag ska tydligen till mitt nya jobb på torsdag eller fredag för att hälsa på. Saker har en tendens att falla ner i knät på mig. Tydligare rapport om detta oväntade jobb kommer när jag varit där, men än så länge ser det riktigt bra ut.
Jag vill på semester! Jag vill ha sand mellan tårna och färgglada drinkar i händerna. Jag vill gå runt i lätta klänningar och visa solkysst hud. Tjänar jag nog i sommar blir det garanterat en resa i aug-sep. Om jag så ska åka själv!
Jag har ett problem. Eller asså, alla har ett problem. Jag finner mig allt för ofta sliten mellan min rationella och min känslomässiga sida. Som jag vill se det i alla fall. Du vet den delen av hjärnan som säger vad du borde göra och den delen av hjärnan som säger vad du vill göra oberoende av konsekvenserna. Jag hatar den sistnämnda. Det är den lilla jävlen som får dig att äta den där kakan på bekostnad av din bikinikropp , köpa dom dyra skorna på bekostnad på din matkassa, säga det där på bekostnad av husefriden. Vi vill gärna förneka det men vi styrs av den delen. Vi väger noggrant för- och nackdelar, vi går igenom saker rationellt och förnuftigt. Sen gör vi tvärt emot. Vad vi vill ha inte bara styr utan även definerar oss. Det gör oss till dom vi är och det håller oss vid liv. Det är när man inte vill ha något mer som man ger upp. Det är något vackert, egentligen.
Jag slutar aldrig förvånas över hur konstigt våra hjärnor fungerar.
Nu ska jag fortsätta kolla Bones och försöka packa upp.
xoxo
Kommentarer
Trackback
