I must belong somewhere

Jag har fått tillbaks lite av min rastlöshet, en känsla av att jag behöver komma bort kryper innanför mitt skinn. Inte semester komma bort utan flytta komma bort. Ett år eller så hade jag behövt för att sätta saker i perspektiv. Nånstans där ingen känner till mitt namn.
Ah, omöjliga dröm.








Jag behöver mer utrymme. Som att ligga instängd i en låda och aldrig kunna sträcka på armar och ben. That's no way to live.




xoxo

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0